Jordgubbspaj med mig

Hej… det var länge sedan. Ett år snart? Ah ett bra tag i alla fall.

När jag cyklade hem från tåget efter skolan för ett par dagar sedan kom jag och tänka på den här sidan. Jag insåg att det var vääääldigt länge sedan jag senast skrev å tänkte att det är väl dags att uppdatera lite.

Men idag hade jag inte direkt tänkt skriva något nytt och det kommer inre direkt bli ett vanligt blogginlägg. Det är snarare ett avskedsbrev eller nåt.

Det finns en anledning att jag inte skrivit sen augusti förra året och det är jag jag helt enkelt inte haft tid. Det är väldigt mycket med skola och annat och jag har prioriterat annat. Och ska jag vara ärlig så tror jag inte att jag kommer få tid i framtiden heller.

Jag vet att jag sagt att jag ska försöka hålla igång bloggen ett flertal gånger men det kommer inte hända, så nu har jag väl bestämt mig för att säga hejdå för en sista gång.

Men vem vet. Kanske jag bestämmer mig om några år för att skriva igen. Eller så gör jag inte det och då är det här det sista inlägget.

Hejdå.

För några dagar sedan satte sig jag och min familj i en taxi för att åka iväg till Arlanda för att sedan ta flyget iväg till Lissabon. Flygresan tog 4 timmar och väl framme tog vi taxi till orten Estoril strax väster om Lissabon.

Hotellet vi bodde på var väl ett normalt hotell. Men utsikten vi hade från balkongen. Breathtaking!

Vi bodde väldigt nära havet. Man kunde också se det från vår balkong på hotellet (bilden visar utsikten åt andra hållet än där man ser havet). Första hela dan som vi var där spenderade vi större delen utav dagen på stranden. Mina föräldrar är inga strandmänninskor direkt, så detta var i princip en once-in-a-lifetime opportunity för mig och min syster. Så tänkt dig då hur härligt det måste varit om mina föräldrar ändå var ganska nöjda med dagen. Väldigt härligt. Nu var ju det här Atlanten så det var väldigt kallt i vattnet. Ca 16° tror jag att vi kom fram till efteråt. Trots det så badade vi två gånger. Och det var faktiskt väldigt skönt att få ett rejält svalkande dopp med tanke på att det var typ 30° i luften.

Men som jag sa, mina föräldrar är inga strandmänninskor så andra dagen åkte vi inte till stranden. Vi tog tåget in till Lissabon. Och jag tror att den här dagen var den varmaste av alla dagar vi var där. Jag tror att temperaturen steg upp till 36° som högst. Och det var i skuggan! Solen gjorde det inte direkt bättre. Vårt mål för dagen var att ta oss upp till en borg som heter Castelo de S. Jorge. Tidigare pratade jag ju om utsikten från hotellet. Den var ingenting i förhållande till den här. Där uppe kändes det som om man kunde se hela Lissabon. Det var helt fantastiskt. Så åker du någon gång till Lissabon är Castelo de S. Jorge något jag rekommenderar.

Det här var en väldigt kort resa så redan nästa dag var vår sista dag. Även denna dag var en dag inne i Lissabon. Så på morgonen packade vi våra grejer, tog tåget in till Lissabon, låste in våra väskor på stationen och tog sedan bussen till ett ställe som heter LxFactory. Vi gick runt där ett tag och tog en massa bilder på att konst som var runt om på byggnaderna och sedan åkte vi till flygplatsen för att åka hem. Och nu är jag hemma.

Det var det. Ha det bra så hörs vi.

Bye!

Japp. Det var ett bra tag sedan jag skrev… *Host, mars, host, host* .

Så vad har hänt sedan dess? Ja, alltså, jag har ju haft sommarlov. Vilket betyder att jag gått klart 1:an. Eller egentligen har jag sommarlov. Men ah. Jag börjar skolan om en vecka så i princip har haft… Men iallafal… Snart börjar jag 2:an. Känns mycket trevligt. Framför allt för att jag nu ska få ha en massa roliga ämnen. Bild, design, programmering m.m… Nu ska jag ju självklart ha andra ämnen som svenska, engelska, matte o.s.v också men det har ju alla. Men lite läskigt är det ju också med tanken på hur fort 1:an gick. Och sen nu hur fort 2:an antagen kommer att gå. Och sen 3:an… Sen är det vuxenlivet som gäller. Ush. En skrämmande tanke.

Om en vecka fyller bloggen 2 år. Det känns också ganska trevligt. Även om det nu kanske inte är något som har hänt så är det något som jag kommit på.

Nu känner jag lite att jag mest bara rabblar upp en massa grejer utan någon direkt röd tråd… Men en till sak som har hänt är att jag har blivit kändis. Eller, kändis är kanske liiite å ta i. Jag har varit med i min lokaltidning. Med namn! Dock inte ansikte men jag än med på en bild. Det är nämligen så att jag fick ett sommarjobb av kommunen att planera och genomföra en datorkurs för pensionärer. Så då en dag kom en person dit som skulle göra ett inlägg för tidningen och tog lite bilder och fråga lite frågor.

Jahopp. Förutom dessa grejer har det inte hänt så mycket. Eller allstå, klart det har hänt grejer men inget som det är värt att direkt skriva om. Jag har ätit, sovit, spelat datorspel… Så ja.

I framtiden får vi se hur aktiv jag blir. Ska försöka skriva lite oftare men får som sagt se. Som jag sa så börjar jag ju nu snart 2:an och vet då inte hur mycket tid jag kommer hinna lägga ner på annat. Men ja… Med det sagt så är det väl hejdå för denna gång.

Bye!

Jag väntar på att min sånglektion ska börja och sitter och kollar ut genom fönstret ner på gatan. Och helt plötsligt kommer den körandes! En bil med 033! Woop woop!

Så ja… Det var det.

Om du inte riktigt förstår vad jag pratar om så tryck här för information om billeken.

(Okej innan jag börjar vill jag bara påpeka att jag inte har något emot flygande rosa elefanter… Jag bara… ja… Bara så ni vet.)

Jag tycker att loven nu förtiden är alldeles för korta. Ja, iallafall de mindre loven som sport-, påsk- och höstloven. En-veckors-loven. De tar slut innan man ens hunnit inse att de börjat.

”Ännu en vecka avklarad. Check! Vänta. Var det en lovvecka? Jaha… Det var väl trevligt. Okej, vad är nästa grej på schemat?”

Nä, jag vet inte… Det är ju klart. Alltid härligt med lov. Lite extra tid att ta det lugnt, vila ut och bara släppa allt. Inte göra någonting bara sitta framför TVn/datorn dagarna i ända och inte tänka särskilt mycket. Ja eller om man hellre vill det: spendera tiden med att göra ALLT man annars inte har tid med.

Men då tänker jag… är problemet verkligen att en veckas lov är för lite? För samtidigt som jag babblar på om att en vecka är för kort upplever jag nästan alltid att sommarlovet också bara passerar i raketfart – och mycket längre lov än så lär jag inte få. Så vad är egentligen problemet? Är det dagarna som bara fortsätter att gå och avlösa varandra en efter en? Dagar som blir till veckor? Månader? År? Jag har ärligt talat inte en aning… Störigt är det oavsett, vare sig det är Skolverket som ger för korta lov eller jorden som, vad vi än gör, bara fortsätter med sina piruetter runt solen. Och jag lär inte komma på en lösning på vad nu problemet än kan tänkas vara snart i alla fall, hur mycket jag än klurar på det.

Men så funderar jag vidare. Kanske ligger felet inte i längden på loven utan i själva konceptet med lov? Hade vi aldrig någonsin fått bekanta oss med lov hade vi aldrig behövt bekymra oss över deras längd! Nej, nej, nej, NEJ! Vad är det för tänk??? Att loven – de fantastiska, ovärderliga loven – är problemet? Nej… Det går inte.

Okej. Vi gör såhär: vi skyller allt på flygande rosa elefanter. Låter det bra? Okej, bra.

Jaaaa… Ehm… Gissa vad? Jag hittade 031 för typ 3 månader sedan. Oups. Och har obviously inte skrivit om det för än nu. Men men, nu skriver jag det. Jag kommer inte riktigt ihåg, men jag tror det var när jag var antingen på väg till eller från skolan… Eller satt jag i bilen på väg någon stans? Aja.

Och när jag ändå håller på kan jag ju säga att jag hittade 032 också. Det var inte alls svårt. Kan man tänka sig, det var bara att kolla på bilen på uppfarten! För där hade vi den: 032.

Jag har hittat 030. Det var ett tag sedan, men ja, (läs mitt tidigare inlägg om du inte gjort det än)

Jag såg den i alla fall när jag var på väg till skolan för ett antal veckor sedan. Yea.

Här finns en liten länk till billeken jag håller på med, som är anledningen till det här inlägget.

Nu har jag inte skrivit på ett bra tag. Nästan två månader, kanske till och med tre. Men jag har en anledning. Till största del. Jag tappade min mobil. Och den gick sönder (och jag skriver mina inlägg på mobilen sååå ja, jag kunde inte skriva något). 

Och nej, det var inte att bara laga och få tillbaka den efter en vecka. Det blev MYCKET krångligare. Först skickade vi in den till nåt ställe, vi butiken jag köpt mobilen på. Där höll det på och strula i kanske 2-3 veckor. Sen tillslut fick jag tillbaka den. Olagad! Så då fick vi själva skicka mobilen till något annat ställe. Där det tog drygt 1 vecka att laga. Puh den här gången blev den faktiskt lagad. 

Men sen så har det ju gått drygt en månad efter det. Och anledningen till det är helt enkelt att jag glömt bort att skriva… 

Aja, det spelar inte så stor roll. Inget som jag kan göra något åt nu ändå.

Under dessa månader utan bloggande har det hänt en del grejer. Först och främst tog mitt sommarlov slut. Vilket betyder att jag har börjat skolan = jag går nu på gymnasiet! Yay!! Det är kul. För de som undrar går jag teknik. Sen i tvåan har jag tänkt välja Design och Produktutveckling som inriktning. Och för er som inte ville veta, då vet ni ändå.

Ja, hur som helst. Vad mer har hänt? Jo. Den här bloggen har fyllt 1 år! ”Ja må den leva, ja må den leva… o.s.v.” 

Okej, det var väl de lite större grejerna som hänt. Så klart har det hänt mer saker men det orkar jag inte skriva. Hehe.

Så ja, på återseende antar jag. Förr eller senare.

Jag har letat efter denna ett tag nu. Så äntligen såg jag den. 029! Och jag såg till och med två! 

Jag såg då dessa bilar på väg och hem ifrån Uppsala. Där vi då har varit idag för att hälsa på några vänner. 

Ja, inte särskilt mycket mer att säga…